Negativ tolkning av soi
Trots att nästan alla idag använder Internet visar också 2024 års version av Svenskarna och Internet att en grupp är utestängd: pensionärerna. I åldersgruppen 65-75 utgör icke- och sällananvändarna runt 15 %, medan hela 32 % i gruppen 75+ aldrig använder Internet. Detta medför förstås också andra problem i en värld som blir alltmer digitaliserad. När tjänster flyttar från fysiska maskiner till appar blir den som saknar tillgång till en smartphone både utesluten och begränsad.
Sociala medier berör också nästan alla, men hela 40 % känner att de slösar bort tid genom att vara för aktiva på dagliga basis. Framför allt gäller detta de unga, den nya generationen. Exempelvis instämmer 64 % av kvinnorna födda på 90-talet i påståendet att de slösar bort tid på sociala medier.
Av de unga kvinnorna är det dessutom 44 % som känner sig mindre attraktiva på grund av just sociala medier. Men de är inte ensamma: även bland männen finns känslan av att vara mindre attraktiv. 13 % av 90-talisterna och 10 % av 00-talisterna håller med.
Att sociala medier inkluderar är också en sanning med modifikation. Återigen är det de unga som är mest utsatta. Ju yngre åldersgrupp desto starkare är känslan av utanförskap som en konsekvens av att se andras bilder och inlägg. 27 % av kvinnorna och 16 % av männen födda på 00-talet känner igen sig i fenomenet. En ungefär lika stor andel känner sig misslyckade när de jämför sina egna liv med andras på Internet.
När det gäller den ökade tillgången till kvalitetsjournalistisk finns också en annan aspekt. Hälften av svenskarna må ha idkad källkritik på nätet, men det betyder också att hälften inte har gjort det. Kanske är vi inte så upplysta som vi vill tro, och med framväxten av AI lär vi ännu mer än tidigare översvämmas (och övertygas) av fake news, konspirationsteorier och polariserande material.
Hur detta tar sig uttryck i praktiken synliggörs också i rapporten. Andelen av svenskarna som utsatts för näthat har fördubblats mellan 2021 och 2024. Även här gäller det framför allt de yngsta, där 20 % i åldrarna 12-19 år säger sig någon gång ha utsatts för näthat.
För oss som jobbar med kommunikation är förstås Internet en möjlighet, men också ett stort problem. Bruset ökar explosionsartat, och det blir både viktigare och svårare att hitta rätt kontexter, stödja demokratiska krafter och fria medier, samt respektera individens integritet i det digitala landskapet. Vårt jobb har blivit mer intressant, men också oändligt mycket komplext, och det är inte alltid vi ligger före de mörka krafterna.