Media som politik
Är det någon som minns cookie-döden? I ganska många år pratades det vitt och brett om hur individens integritet på Internet skulle värnas med hjälp av olika regulatoriska åtgärder. Aktörer som Apple byggde slogans kring fenomenet privacy, och den kanske mest inflytelserika aktören av alla – Google – lovade att fasa ut spårningscookies i marknadsledande webbläsaren Chrome under 2024.
I spåren av händelseförloppet erbjöds också rådgivning kring livet efter cookiedöden: hur skulle annonsörer egentligen bete sig i ett digitalt landskap utan möjlighet till tracking, re-targeting och målgruppsstyrningar?
Så kom 2024 och Google chockade hela världen när de i ett blogginlägg plötsligt annonserade att planerna på att fasa ut tredjepartskakan slopades. Företaget lovade att återkomma med andra alternativ på lösningar som på samma vis skulle försvara integriteten på Internet.
Därefter hände… ingenting. Frågan förefaller vara lika död som cookien påstods vara, även om diskussioner och utveckling lär pågå bortom den publika debatten. Den initiala besvikelsen övergick i tystnad, samtidigt som ett annat företag hamnade i skottgluggen för frågan om integritet: kinesiska TikTok.
Politiker i såväl USA som Europa har hotat att förbjuda den populära underhållningsappen med hänvisning till oro över hur den hanterar användarnas data. Misstankar har funnits kring huruvida den kinesiska regimen i Peking får tillgång till känslig information, och därmed kan agera i syfte bland annat att destabilisera västvärlden genom påverkanskampanjer.
TikTok har hela tiden försvarat sig mot anklagelserna, och går i skrivande stund ut med en publik kampanj där de beskriver sitt säkerhetsarbete. Företaget hävdar att de investerar 140 miljarder kronor i uppbyggnaden av europeiska datacenter, som ska skydda användarnas data från aktörer utanför EU. Man ska ha anlitat oberoende säkerhetsexperter som ska övervaka och garantera att åtagandena följs, och anser sig därmed ha gått längre än någon annan konkurrent i frågan.
Utan att säga varken bu eller bä om sakförhållandena kan man lätt misstänka att frågan handlar om mer än datasäkerhet och integritet på nätet. Att USA-baserade Google utan konsekvenser så abrupt kan backa om tredjepartskakor, samtidigt som kinesiska TikTok behöver bevisa sig bortom allt rimligt tvivel, vittnar om en ny sorts kallt krig. Techföretagen har blivit slagträ i konkurrensen mellan civilisationer, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att Internet i praktiken saknar de gränser som skiljer nationalstater åt.
”When you control the mail you control information”, fastslår Wayne Nights karaktär i TV-serien Seinfeld, brevbäraren Newman. Vem som kontrollerar datan på nätet är fortfarande oklart, men jakten är igång och sker på allra högsta nivå.